Det finns mycket att berätta om sitt liv och en del kan ju även vara av intresse att komma ihåg genom att skriva ner det så här. Det finns många som varit trogna hembygden hela sitt liv och andra som flyttat då och då. Bland dem som flyttat flera gånger, det är jag. I denna berättelse skall jag redogöra för mina flyttar så gott jag kan.
Första flytten var i mars 1926 då jag föddes till denna världen, det var i Korpargården Karleby. Där bodde jag ovetande om glädje och bekymmer, ett år och nio månader, till december 1927. Nästa flytt gjordes när min mamma var död. Den gick till Norrbacken, Velinga, helt utan min medverkan. Det var faster Hulda och farbror Albert som fick ta med mig hem till sig för att hjälpa pappa. För han hade svårt nog att hinna med allt som skulle göras. Jag var ju minst och behövde mest skötsel. Här bodde jag och hade det bra som barn och under skoltiden i Velinga skola. Påhälsning i hemmet, i Korpargården, där pappa och syskon bodde skedde lite då och då, ibland lång tid på somrarna.
När jag var 14 år såldes Norrbacken till en som hette Holm. Det var det år som farbror Albert dog. Då flyttade vi, faster Hulda och jag, till Grindstugan på Berga som ägdes av friherrinnan Margareta von Essen och baron Fromhold von Essen. Här bodde vi i fem år, under denna tid jobbade jag som dräng. Först på Berga gård, då bodde jag hemma. Sedan var jag dräng hos Gillis Johansson i Sjogerdala ett år. Dit flyttade jag, en flytt på en kilometer. Därifrån flyttade jag till en gård som hette Kråkeryd på vägen från Tidaholm mot Hjo. Efter tre månader flyttade jag tillbaka till Sjogerdala, till Gillis Johansson. Nästa drängplats fick jag i Karleby hos Bertil i Bredegården som ligger i Övrabyn. Där skulle jag vara blott tre månader. Nästa flytt blev på en kilometer till Stommen i Karleby. Det är den gård som ligger strax intill kyrkan. Bonden hette Karl Karlsson. Här var tiden bestämt till 11 månader. Därefter flyttade jag tillbaka till Grindstugan på Berga där faster Hulda bodde.
På hösten 1943 söker jag in på Verkstadsskolan i Tidaholm. Jag börjar min utbildning på möbelsnickaravdelningen den 2 november 1943. Det var drygt att cykla den drygt en mil långa vägen morgon och kväll till Tidaholm. Den 28:de oktober 1944 flyttade faster Hulda och jag till Björstorpsvägen 21 i Tidaholm. (Nu är gatuadressen ändrad till nr. 33) Efter åtta månader dog faster Hulda men jag bodde kvar på denna adress i sex år. Efter fyra år på verkstadsskolan och tre år på Thuren och Söderholms möbelfabrik i Tidaholm blev det ett par flyttar med tjänstledighet från möbelfabriken.
Med fortsatta studier skulle jag utbilda mig till slöjdlärare. Jag började vid Nääs slöjdlärarseminarium en bit från Floda, tre mil norr om Göteborg. Det blev två flyttar 1948 och två flyttar 1950. Kurserna varade i fem veckor. Efter dessa kurser var jag kvar på möbelfabriken till november månad. Anställningstiden på möbelfabriken blev från den 30 juli 1947 till den 28 november 1950. Under denna tid gjorde jag vapenfri värnplikt vid Lidköpings Brandkår den 1 mars 1949 till den 25 februari 1950. Här blev det också två flyttar. Till Nääs och Lidköping bestod flyttgrejorna i en fylld resväska. Den 1 december 1950 gick flytten till Limmared, Nittorps skoldistrikt där jag fick min första tjänst som slöjdlärare.
Den 13 januari 1951 blev en längre flytt från Limmared med tåg till Hedemora och därifrån buss till Långshyttan. Där hade jag fått tjänst som lärare i fortsättningsskola med början den 15 januari 1951. Här blev det privat boende hos Holmbergs. Efter ett och ett halvt år blev det åter en flytt. Denna gång för att jag och min fru hade träffats och vi var förlovade. Flytten blev till Nordviken i Långshyttan, till andra våningen i Birgits pappas hus. Där hyrde jag ett rum och efter vår vigsel den 20 december 1952 bosatte vi oss där och hyrde hela övervåningen. Den bestod av ett rum och kök och en liten alkov.
