Regel nummer ett vid byte av bord är att ta av det gamla bordet så försiktigt som möjligt. Detta för att inte skada intilliggande bord och för att kunna använda det gamla bordet som mall vid tillverkning av det nya.
Sannolikt är bordläggningen nitad med kopparnit nitad över brickor på insidan av båten. Hur man demonterar nitarna i det gamla bordet kan variera beroende på placering och tillgängliga verktyg. Har man tillgång till vinkelslip är det ett bra alternativ att med den slipa av nitningen så att brickan trillar av. Man kan även tänka sig t ex borrmaskin med någon typ av slipskiva. Ett alternativ till att använda elektriska maskiner kan vara att driva ut niten baklänges med hjälp av hammare och dorn. Det är då viktigt att man har ett ordentligt mothåll på utsidan. I annat fall kan man orsaka skador. Oavsett vilken metod man använt för att få bort brickan är det att rekomendera att niten dras ut innåt. Knacka ut niten så långt att det går att med tång nypa av nitskallen på utsidan och driv sedan niten innåt och dra ut den innombords. Detta för att niten med stor sannolikhet vid montering blivit deformerad på "nitsidan" och den deformeringen kan orsaka onödiga skador om den dras genom hålet.
Borden är skarvade med laskar på insidan mellan spanten. Skarvarna bör vara förskjutna ett par spant från bord till bord för att bordläggningens styrka ska bibehållas. Beroende på omständigheterna kan man göra på olika sätt. Om laskarna är i gott skick kan man låta dem sitta kvar. Om de behöver bytas kan man antingen montera dem på det gamla bordet först så det fungerar som "stopp" när man pressar in det nya. Eller montera lasken på det nya och då få en viss hjälp för att hålla den änden på plats när man pressar in den andra änden efter båtens välvning.
Tillvägagångssättet vid tillverkning av det nya bordet varierar lite beroende på
var på bordläggningen det sitter. Om det sitter så att det ska krökas mycket kan
det vara svårt eller omöjligt att forma ett rakt bord så att det passar.
Skaffa ett bord som har samma mått och är av samma träslag som det gamla.
Om det kröker mycket på höjdled kan det vara nödvändigt att skaffa ett bord som
är betydligt bredare och malla ut formen efter det gamla. Det är en nackdel att
använda virke som är torkat i tork. Det bästa är om man kan få tag i virke som
har lufttorkat.
Börja med att kontrollera bordets längd så den är exakt. Med lite "knix och trix" passar man sedan in det på sin plats. Om det sitter nära ändskeppen och har stor krökning kan det vara nödvändigt att "basa".
Utrustning för att basa, en baslåda, brukar det alltid vara någon som har i en
hamn med träbåtar. Vill man tillverka en själv består det av ett kärl med vatten
som kan kokas så det bildas ånga. Från det skall ångan via en slang ledas vidare
till själva baslådan. Det är en isolerad låda som är tillräckligt lång och
vanligtvis byggd i trä. Den ska vara placerad högre än kokkärlet så att ångan
stiger in i den. Ångan ska ledas in i nedre delen av lådan och ut i övre delen
i lådans andra ände. Med fördel kan man luta lådan en aning så ångan får stiga hela
vägen. En grundregel vid basning är att man basar ungefär en timme
per tum. Om bordet ändå känns för styvt förlängs basningstiden.
Efter basningen
måste bordet passas in på sin plats så fort som möjligt. Uppskattningsvis handlar
det om att man har omkring en halv minut på sig att klämma in det på sin plats.
Ett alternativ vid basningen är att göra en mall med ungefär rätt form där det är enklare att
på några sekunder spänna fast det basade bordet. Det är inte nödvändigt att det får exakt
form, den sista justeringen kan göras på plats.
När bordet har basats måste det som regel justeras in. Börja med att kontrollera så att det ligger an mot urhakningarna i alla spanten. Den inpassningen bör även leda till att omlottläggningen över intilliggande bord blir bra. Nästa moment är att hyvla eller slipa anläggningsytan mot de gamla borden så att det ligger ann hela vägen.
När bordet är inpassat är det dags för montering. Det ska nitas med jämna mellanrum
till intilliggande bord (avståndet mellan nitarna brukar vara omkring tolv centimeter)
och eventuellt till spanten. Vanligtsvis en nit i vart annat eller vart tredje
bord på spanten.
Vid montering används som regel samma typ av nitar som båten är byggd med. Det är vanligtvis
kopparnitar. Borra hål för nitarna, detta göres lämpligen genom de gamla hålen i
intilliggande bord. Om det är ett bord som är nitat
till spanten ska även dessa hål borras och nitas. Där behövs en större nit. Anpassa
diametern på borren så att niten går trögt i. Driv i nitarna
utifrån. Dra inte i nitarna helt, detta för att i nästa moment kunna lyfta bordet lite
och dra in ett bommulssnöre.
När alla nitar är på plats, innan de är
nitade, är det lämpigt att föra in det bommulssnöre som ska ligga mellan borden som
tätning. Med hjälp av kilar eller annat distansmaterial skapar man en några
millimeter stor springa sedan sträcker man upp snöret och placerar det på plats.
I det här momentet sitter nitarna i och tjänar som platshållare. När snörena är
på plats är det klart för att nita.
Vid det här momentet är det en fördel att vara två för vid själva nitningen måste man
ordna ordentligt mothåll. Driv in nitarna, använd ett platt drivdon som täcker nitskallen.
Driv in dem så långt så nitens skalle ligger jäms med bordläggningen.
Trä på brickan på insidan med hjälp av ett don med hål i mitten. Knacka till ordentligt
så att brickan låser. Nyp av niten en till två millimeter från brickan och nita den med en kulhammare.
Under de moment när man knackar inifrån är det viktigt att ha ordentligt mothåll på utsidan!
Den här beskrivningen utger sig inte för att vara komplett på något vis. Snarare är det så
att det inte finns någon komplett beskrivning utan lika många sätt som det finns båtbyggare!
Var och en får hitta sina egna knep för att ta hand om sin klenod. Tips och råd får man säkert också
många av intressserade båtgrannar ...
Lycka till! /Leif Andersson
Källa: Leif Blomman Blomkvist, Träbåtsbyggare, Problemlösare mm, Ängelholm